Stor besvikelse

Jag känner mig bedrövad och oerhört besviken av Terje Hellesøs manipulerade bilder.

Varför påstå att manipulerade bilder är autentiska? En bra bild är bra oavsett om den är manipulerad eller inte men som fotograf och bildskapare måste man vara öppen med det.

Läs mer på DN och fotosidan.se:
 * http://www.dn.se/kultur-noje/kand-naturfotograf-medger-fejk
 * http://www.fotosidan.se/cldoc/terje-helles-erkanner-omfattande-bildfusk.htm

Den nyfikna haren

På väg hem i skymningen fick jag syn på en skogshare som korsade vägen ca 40 meter framför mig. Jag stannade och lät bilen gå på tomgång men hade ingen förhoppning om att få några bilder eftersom det var dåligt med ljus och haren redan var i skogskanten.
Till min förvåning går den tillbaka upp på vägen och börjar spring mot mig. Den stannar ett par gånger men fortsätter hela vägen fram och sen förbi mig där jag sitter för att till sist försvinna över krönet bakom mig.

Bilderna jag fick var inga höjdare men jag kunde inte motstå att posta historien inklusive bildbevis ändå. Kameran var manuellt inställd med bländare 5.6, slutartid 400 och ISO 3200. Lättade upp exponeringen i Lightroom.

Lingon och ljung

Hösten närmar sig och med den en explosion av färger i skog och mark. Ännu dröjer sig sommaren kvar men det är med en dov grönska som på många håll går i bruna toner.

I väntan på höstskruden tog jag en cykeltur med smålandsstövaren Obbe som lyckligt sträckte ut i långa språng efter skogsbilvägarna. Trots rejäla distanser mellan fototillfällena var han inte riktigt nöjd med uppehållen och demonstrerade det med önskvärd tydlighet.

Vi passerade Karl-Tövåsens fäbod där säsongen i stort sett är över men ännu en stund finns folk och fä kvar. Fåren var inte alls särskilt glad åt att se oss och flydde snabbt från vägen då vi närmade oss.

Obbe visade de inhägnade kalvarna stor uppmärksamhet och dom var lika nyfikna och kom fram för att hälsa. Tyvärr avstod jag från att fota det hela. Man ångrar alltid dom bilder man inte tar… De frigående korna såg vi tyvärr inte till denna gång.

Lite senare fick jag se en älgtjur i skogskanten på ett hygge, kanske 70-80 meter från vägen. Jag hann dock inte mer än fumla efter kameran i ryggsäcken förens skogens konung bestämde sig för att inte ställa upp som modell och begav sig in i skogen.

Strax efter detta skrämde vi även upp en ormvråk som satt på en gren intill vägen. Vi kom med god fart nerför en backe och det fanns inte ens utrymme för tanken på att få vråken på bild.

Jag hade tänkt vara ute hela eftermiddagen för att utforska diverse stigar och traktorvägar men mörka moln och åska gjorde att det bara blev en dryg timme och knappa en och en halv mil. Regnet som nu öser ner utanför mitt fönster bekräftar att det var rätt beslut att ta.

Mer från finnmarken

Lite fler bilder från en till tur i finnmarken, denna gång norr om Håven. Några bilder är från Klöverhäll i den absoluta norra spetsen av Rättviks kommun och några bilder är från Djursjöberget (ett av Dalarnas nya naturreservat).

En lite tråkig bild på en brunfläckig pärlemorfjäril vägs upp av en stilistisk siluettbild på en blå jungfruslända. En björktrast på en björkgren och en nyfiken bofink i paparazzi-stil.

Orsa Finnmark

Gjorde en rekognoseringstur till Orsa Finnmark här om dagen. Det tilltänkta målet var naturreservatet Korpimäki men jag hann även med Pilkalampinoppi, Stora Korpimäki naturreservat, Finnberget, Loberget samt Flarksjöbergets naturreservat.

Jag såg mängder av drillsnäppor vid myrar och sjöar. På morgonen väcktes jag av en ekorre som förde ett herrans liv och lät mer som en arg fågel än någonting annat. Lite senare på morgonen lekte en tretåig hackspett tittut med mig och vann (jag fick inga bilder). Flockvis av korsnäbbar flög tjattrande omkring på Stora Korpimäki när jag vandrade utsiktsleden.

Min plan att hitta örn misslyckades och min förhoppning om att se björn (även om jag stötte på hyfsat färsk spillning) infriades inte men jag är ganska nöjd med min tur i alla fall. Förutom ovan nämnda ting fann jag även flera fantastiska picknickplatser att återvända till med sällskap.