Fångade en tretåig hackspett med kameran härom dagen. Den tycktes helt ostörd av min och mitt sällskaps, hunden Isa, närvaro och rörde sig ofta lågt nere vid marken. Som närmast var avståndet bara 7-8 meter.
Hackspetten arbetade på ett gäng granar som stod i en ganska brant sluttning och genom att klättra upp en bit kom jag i huvudhöjd med den vid flera tillfällen. Tyvärr var ljuset inte det bästa med ett tjockt molntäcke och ganska mörk granskog så samtliga bilder är tagna med iso 6400. Alla tre bilder är också beskurna med en smula förhöjd kontrast.
Man vet aldrig när ett bra motiv dyker upp och ibland landar det bokstavligen på gården. Efter en cykeltur kom jag hem och upptäckte en flock stjärtmesar i björken på gården.
Samtliga bilder är beskurna.
lite tunnt men några trevliga bilder på en rödstjärt gjorde resan
mödan värd. Några bilder på sileshår och en på skalbagge med
imponerande snabel fick jag också. * http://sv.wikipedia.org/wiki/Hamra_nationalpark
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Sileshår
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Rödstjärt
Med huvudet först in i rutan knockade den här ladusvalan (Hirundo
rustica) sig själv. Måste ha varit en rejäl smäll då det tog den
närmare tio minuter att återhämta sig så pass att den kunde lyfta och
flyga iväg något så när kontrollerat.
följdes av något som såg ut som att den olycksalige verifierade sin
flygförmåga med diverse övningar under överinseende av andra två.
Detta pågick i några minuter innan de återgick till sitt normala
beteende.
tillbringade jag runt fyra timmar med att vänta på in- och
ut-flygningar ur en holk respektive ur ett bohål i en björk. Fågelholken som jag satte upp i början på april är nu ockuperad av ett
par svartvita flugsnappare (Ficedula hypoleuca) och utanför
pannrumsdörren har ett par blåmesar (Parus caeruleus) slagit läger.
mitten av Dalarna, för att tillbringa natten i slogboden som finns vid
dess södra sida. Jag försökte få till några artistiska naturbilder men
lyckades inte fullt ut. Som vanligt fick jag besök av en nyfiken
sädesärla. Dom verkar vara överallt. På morgonen spelade fyra orrar på myren 70-80 meter bort. Tyvärr fick
jag inga bra bilder då mittt fotoförsök resulterade i att jag istället
skrämde iväg kombatanterna. Under hemfärden på de sönderkörda skogsvägarna fann jag veckogamla
björnspår som torkat in i leran. Det är rejäla sulor på våra nallar.
Dalarna, som är lättillgänglig och mycket vacker så här års. Ett par gråhakedoppingar (Podiceps grisegena) och ett häckande
sångsvanspar (Cygnus cygnus) var nog det mest iögonfallande under min
blixtvisit. Som vanligt dök en nyfiken sädesärla (Motacilla alba) upp
och jag kunde motstå att ta några foton då den visade upp sig. På vägen hem gjorde jag lite strövtåg på skogsvägarna i hopp om att få
se något intressant. Förutom sköna vyer och en massa räddhågsna harar
skrämde jag upp en hel del skågsfågel. Bland annat en tjäder ♀ (Tetrao
urogallus) som stod kvar en stund innan den hukade sig och smög iväg i
skydd av några större stenar.
isformation. Draggåns is hade spruckit upp och stora issjok blandades
med mindre i en långsam dans längs vattnet. I en av åns fördämningar
fann jag en bit is som fångade min fantasi och jag lyckades fånga
bilden precis när en luftbubbla flöt förbi och snällt ställde upp i
rollen som öga i min fantasiskapelse. En stund dagen därefter tillbringade jag med att betrakta en blåmes
(Parus caeruleus), en av mina favoriter bland tättingarna. Några dagar senare följde jag Draggån uppströms på jakt efter bäver.
Tyvärr fick jag bara bevittna gamla spår efter bäververksamhet men i
en liten vattensamling bredvid ån föll min blick på nyligen lagd
grodrom.